Vad betyder märkningen? Ekologiskt vin

Vad betyder märkningen på flaskan? Vad skiljer KRAV-märkt, Fairtrade, rättvisemärkt, ekologiskt och biodynamiskt vin åt? Vi reder ut begreppen nedan.

KRAV-märkt

Ekologiska produkter som är odlade, kontrollerade och hanterade enligt KRAVs strikta regler för ekologisk produktion kvalificerar sig för KRAV-märkningen. KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV-märkningen innefattar utöver hur druvan har odlats och vad som tillsatts i vinet även att företagen arbetar med att förbättra arbetsvillkoren för anställda på vingården.  Läs mer om märkningen och hur en produkt kan få den på KRAVs hemsida. 

Rättvisemärkt Fairtrade

Druvorna är odlade på ett sådant vis att det bidrar till bättre arbets- och levnadsvillkor för de som odlar druvorna och de anställda i våra utvecklingsländer såsom Argentina, Sydafrika och Chile. Den internationella benämningen för rättvisemärkt är Fairtrade. Förutom ekonomiska aspekter främjar det också kriterierna demokrati, organisationsrätt, miljöhänsyn i produktionen samt motverkar barnarbete och diskriminering.

När du väljer Fairtrade bidrar du till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

1. Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
2. Barnarbete och diskriminering motverkas
3. Demokratin och organisationsrätten främjas
4. Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt
5. Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Här kan du läsa mer om Fairtrade på Faritrades hemsida.

Ekologiskt vin

EU:s definition på ekologiskt vin är att det framställs och odlas utan konstgödsel, naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och andra icke tillåtna tillsatser.

Biodynamiskt vin

Den biodynamiska filosofins fader är österrikaren Rudolf Steiner, som även var antroposofins och Waldorfskolornas grundare. Redan 1924 publicerade han en bok om hur jordbruket skulle kunna återfå sin hälsa. De vinodlare som odlar biodynamiskt ser till helheten och jorden som en del av ett större kretslopp i Universum. En av grundstenarna i filosofin är den ”såningskalender” som upprättas varje år och som visar stjärnornas och planeternas positioner och som bestämmer vilka dagar som är bäst för ett speciellt arbete i vingården. Vingården ses som en levande organism som ska vara självreglerande.

På hösten och våren vitaliserar man jorden och ger energi åt plantorna genom att sprida mald kisel och ett avkok på till exempel nässlor och örter över vingården. Man drar upp sina vinrankor från egna frön, omplanterar och gödslar sin vingård mycket omsorgsfullt. Det filosofiska anslaget har gjort biodynamisk vinodling lite kontroversiell i vissa kretsar. Idag finns det dock ett flertal kända vinodlare som gått över helt till biodynamisk odling med stora vinprofiler som Nicolais Joly och Chapoutier från Frankrike i spetsen. Genom biodynamisk vinodling reflekterar vinerna mer och mer sin odlingsplats och vinerna blir därför mer individuella från år till år. Slutresultatet är en sund och naturlig vingård vilket ger goda och uttrycksfulla viner.